Roliga historier om militärer och lumpen

Halt! Nu är det dags att gå på krigsstigen genom att likt en kulspruta mata på med roliga historier om militärer, soldater, befäl och annat kopplat till krig. Lyd order, soldat! Skämt om Rysslands militärer och galningen Vladimir Putin hittar du här.

Porrlådan. Den viktigaste lådan för hela regementet.
Den viktigaste lådan för hela regementet.

Det finns en plats på jorden
där solen aldrig ler,
den platsen heter Boden,
dit ska jag aldrig mer.
Boden, Boden, helvetet på jorden.
Resten av vad militärerna tycker om regementet i Boden kan du läsa hos En elak men rolig jävel.

Nedskärningarna på det svenska försvaret gör att landets militärer inte har AK4:or och andra bössor längre utan sparbössor.

– Vad menar ni med att stå å klia er när jag kommenderar givakt?
– Dä va en fluga, furir.
– Men mitt kommando hördes väl?!
– Jo, men ho bara marscherade på.

En amerikansk soldat som låg stationerad i Afghanistan fick nyligen ett brev från sin flickvän hemma i staterna. I brevet stod följande:
Kära Raymond
Jag är ledsen, men jag vill inte fortsätta vårt förhållande. Avståndet mellan oss är för stort. Dessutom måste jag erkänna att jag varit otrogen mot dig två gånger sedan du for så det är lika bra att det är slut. Sorry. Kan du vara snäll och skicka tillbaka fotot jag gav dig.
Hejdå /Wendy

Soldaten gick då runt bland sina kamrater och samlade in alla bilder han kunde få tag på, på flickvänner, systrar, kusiner, fastrar och mostrar… Tillsammans med bilden på Wendy la han alla fotona i ett kuvert. Tillsammans blev det 57 bilder. Han la med en lapp: ”Kära Wendy Jag är ledsen, men jag har glömt vem du är. Var snäll och plocka ut din bild och skicka tillbaka resten.
Ciao Raymond

– Vad gör du nuförtiden?
– Jag städar på armens bomblager. Jag dammar bomber.
– Oj, men tänk om de exploderar.
– Det spelar väl inte mig någon roll, det är ju inte mina bomber.

Förbandet med repgubbar hade dragits samman kring en liten gård i Västerbottens inland och det stundade stor manöver. På kvällen gick bataljonschefen, en major, till gården för att tala med markägaren.
– Inga problem, sa Jönsson, som markägaren hette, det är klart att ni får hålla till här.Och så tillade han: – Ska det vara en liten grogg?
– Ja tack, sa majoren.
Han fick en grogg och Jönsson sa:
– När ni har haft manövern så kan ni väl komma hit allihop och få en grogg.
– Njaaa, skrattade majoren, det går nog inte. Vi är 380 man!
– Jaså, sa Jönsson. Ja, då blir det förstås problem med att groggvirket kanske inte räcker….

– Kom majoren till festen i full uniform?
– Ja, han var dessutom full i uniform!

Kaptenen möter 55:an som ska gå och hämta vatten i en hink.
– Vart är 55:an på väg?
– Jag ska gå och hämta vatten, kapten!
– I de där trasiga byxorna?
– Nej, i hinken!

En kväll promenerade löjtnanten och furiren i staden. Plötsligt stannar löjtnanten och säger:
– Ser furiren fönstret på tredje våningen där det är tänt? Där har jag släkt.
– Jaha, sa furiren och tyckte det var fyndigt.
En vecka senare marscherade han mot regementen med sin pluton på samma gata och kommenderade halt framför samma hus som löjtnanten visade.
– Ser ni fönstret på tredje våningen där det är tänt, där har jag en faster.

Nyinryckte värnpliktige Björn har svårt att följa med i den militära drillen och blir nervös vid ett förhör om militära ting.
– Är ni nervör för frågorna? undrar löjtnanten.
– Nej, löjtnant, men för svaren.

Översten kollade upp de som sjukskrivit sig.
– Vad är det för fel på 96:n då?
– Har ont i ett finger översten!
– Det tar vi bort.
– Nästa man.
– Jag har ont i en tå.
– Den tar vi bort då.
– Nästa man.
– Vad är det med dig då?
Han såg bekymrad ut och ville inte svara.
– Svara på min fråga röt översten.
– Överste jag ha ont i huvudet.

Varför trivs försäljare så bra i det militära?
SVAR: De blir så glada för varje ny order.

Är man soldat i finska armen så har man två möjligheter. Antingen överlever man eller också dör man. Överlever man så är det inget mer med det, men dör man så har man ytterligare två möjligheter. Antingen begravs i en massgrav eller så begravs man ensam. Begravs man i en massgrav så är det inget mer med det, men begravs man ensam har man ytterligare två möjligheter. Antingen blir man en blomma eller så blir man ett träd. Blir man en blomma så är det inget mer med det, men blir man ett träd så har man ytterligare två möjligheter. Antingen blir man ved eller också blir man papper. Blir man ved är det inget mer med det, men blir man papper så har man ytterligare två möjligheter. Antingen blir man vanligt papper eller också blir man toapapper. Om man blir vanligt papper är det inget mer med det, men blir man toapapper så har man ytterligare två möjligheter. Antingen kommer man till herrarnas eller också kommer man till damernas. Kommer man till herrarnas så är det inget mer med det, men kommer man till damernas så har man ytterligare två möjligheter. Antingen blir man torkad där fram eller så blir man torkad där bak. Blir man torkad där bak så är det inget mer med det, men blir man torkad där fram så är det inte så dumt att gå med i finska armen.

Den engelske soldaten hade en fantastisk militär meritlista. Han sprängde tre ammunitionsförråd, förstörde en stridsvagn och oskadliggjorde en luftvärnskanon alldeles ensam.
– Och det var ändå medan han fortfarande var i England.

– Vem var den förste kustjägaren?
– Moses, han låg också i vassen och grät.

En soldat hade ett stort huggormsår och kaptenen ringde sjukvårdsdetaljen och beställde ormserum.
– Hur mycket behöver ni?
– Ett par hinkar blir bra.
– Ett par hinkar?
– Ja, vi tänkte hälla det runt tältet.
– Men serumet måste bli injicerat!
– I de små snabba jäklarna?!

Soldaterna på det norska fältkompaniet fick order om att sätta på sig nya strumpor varje dag. Men redan efter en vecka anmälde 711 Johnsen att han inte kunde få på sig kängorna….

Den norska unga gutten skulle skrivas in för militärtjänstgöring, men han var inte pigg på att tjäna norska staten, så han försökte komma undan.
– Ja, jag är väldigt närsynt, sa gutten.
– Bevisa det!
– Ser doktorn spiken där borta?
– Javisst!
– Men det gör inte jag!

– Varför skall en soldat vara villig att offra livet för konungen och fanan, 32:an?
– Jaså, har majoren börjar fundera över det också!

– 84:an, ni har permis i 24 timmar och så är ni borta i två dygn.
– Jo det var så att min fästmö låg i badkaret när jag kom hem.
– Men det tar väl inte två dagar för henne att bada?
– Nä, men det tog två dygn innan uniformen torkade!

Andersson hade fått brev från sonen i det militära. Herr Andersson läste högt:
– I förra veckan, skriver han, blev han utnämnd till korpral.
– Kära hjärtanes då, säger fru Andersson, alla redan? Han har alltid varit hemskt ärelysten. Bara han inte ställer till med krig också!

De nyinryckta soldaterna undervisades i närstrid och furiren frågade menige Jonsson:
– Nå, Jonsson, om fienden kommer rusande mot er med en bajonett, vilka steg vidtar ni då?
– Så långa som möjligt!

Den italienska översten hade gjort sitt förband redo för inspektion, och de stod prydligt uppklädda i paraduniform. Den inspekterande generalen vandrade fram och tillbaka längs leden av soldater, men kunde till sist inte bärga sig.
– Överste!
– Ja, general!” svarade översten nervöst.
– Era soldater, era soldater! De ser bra ut, deras uniformer är perfekta och deras rättning lysande, men de stinker, människa, de stinker! Kan ni inte få dem att byta underkläder?
Varpå generalen marscherade iväg. Översten började själv sniffa. Han har rätt, generalen! Jag måste göra något åt det här.
– Luigi, du får byta med Roberto och Guiseppi, du byter med Giovanni…

Den skotske soldaten tittade upp ur skyttegraven under andra världskriget och vrålade:
– Stå still, för helvete! Har ni ingen aning om vad de här kulorna kostar.

Den sårade soldaten fick besök på sjukhuset:
– Jag har hört att du har över 20 kulor i dig. Du milde tid, gör inte det väldigt ont?
– Nja det är inte smärtan som är problemet det är vikten.

Det var besökstid på regementet och bland dem som stod och tittade vid skjutbanan var en mycket vacker, ung dam. Plötsligt brann en salva gevärsskott av utan förvarning och den unga damen grabbade omedvetet tag i armen på en ung furir som råkade stå bredvid henne.
– Oh, jag ber om ursäkt, sa hon. Jag blev så överraskad av oljudet.
– Det gör ingenting, svarade furiren. Vi kan ju gå härifrån så ska jag följa er ner till kanonerna.

Under en manöver saknades plötsligt fyra soldater. En späningspatrull skickades ut. Så småningom hittades soldaterna på ett kafé.
– Jag antar att ni blivit tillfångatagna, sa sergeanten.
– Ja, på sätt och vis, svarade en av soldaterna. Vi får inte gå härifrån, för vi kan inte betala kaffet.

Översten talar till regementet inför den stundande julhelgen:
– Så vill jag önska alla officerare en Riktigt God jul, alla underofficerare en God jul och alla värnpliktiga en jul.

Under en militär nattorientering kommer kapten underfund med att truppen har kommit helt fel. Han anbefaller lystring:
– Hör upp, pojkar. Det här är ett typiskt exempel på att när kartan och terrängen inte stämmer, då gäller terrängen!

Sergeanten till kaptenen:
– Jag är faktiskt lite orolig för 67:an.
– Varför det?
– Jo, varje gång vi har haft skjutövning torkar han av fingeravtrycken.

– Varför blev regementsläkaren så arg på dig?
– Ingen aning! Jag bara frågade vad han gjorde i det civila.

Kaptenen instruerade de nya fallskärmsrekryterna inför det första hoppet:
– Ni räknar till tre innan ni drar i snöret. Skulle ingenting hända så säger ni långsamt ”Sitting Bull” och drar sedan i snöret till reservfallskärmen.
Alla hoppade, men 86 Perssons skärm vecklade inte ut sig. Han susade förbi sina kompisar och skrek:
– Fort grabbar … vad hette den där jäkla indianen???

Majoren till Bom.
– Kan Bom simma?
– Ja, majorn.
– Bra, var har ni lärt er det?
– I vattnet, majorn!

Översten besökte ett fältsjukhus under beredskapsåren. Han stannade vid en av sängarna och undrade vad det var för fel på soldaten.
– Tyfus, överste blev svaret.
– Usch, en fruktansvärd sjukdom, sa översten. Jag har själv haft den. Antingen dör man eller också blir man tokig.

General Krok var på inspektion och förhörde en artillerist.
– Nå, hur skulle soldaten handla om kanonriktaren plötsligt fick huvudet bortskjuten?
Soldaten blev blek och mumlade:
– Ingenting, general.
– Men ni är väl för bövelsen tvungen att kunna ta lite egna initiativ, karl! Menar ni att ni skulle bli totalt handlingsförlamad?
– Ja, general, det är jag som är riktaren!

– Har ni kamouflerat kanonerna?
– Ja, kapten!
– Bra. Visa mig dem.
– Vi kan inte hitta dem, kapten!

En av de nyinryckta går fram till generalen och frågar:
– Hur lång tid tar det att bli general?
– Ja, för mig tog det sexton år, svarade generalen.
– Jaha, det förstår jag! Men hur lång tid tar det normalt?

– För böveln! Jönsson, skrek furiren. Gå inte omkring och hasa. Ta ut stegen!
Jönsson lämnade ledet och gick mot en bod.
– Vart tänker Jönsson ta vägen? röt furiren.
– Ta ut stegen, furir.

– Vad är det för idiot som har placerat er här mitt i natten?
– Kapten, löjtnant.
– Nå, då får ni står kvar. Men ni får en veckas kompaniförbud för att ni kallat kapten idiot!

Vid mönstringen har en av soldaterna ovanligt smutsiga fötter. Doktorn beordrar honom att gå efter en balja vatten och ställa sig i den.
– Begriper ni vad jag menar?
– Javisst, att jag ska till flottan, eller hur?

Fallskärmssoldaterna övningshoppade och landade i rena sumpmarken. Genomblöta, leriga och ilskna lunkade de hem till förläggningen. Den sist anlände var fast besluten att inte ta några risker i framtiden. Han tog en fet krita och skrev ett meddelande överst på sin hjälm:
Gräv Här!

Sjukvårdarna övar i bärandet av sårade, och för att göra övningen mer verklig lägger man stora säckar i båren. Oskar tycker att båren är för tung och skär sönder säcken så att sanden rinner ut.
Fanjunkaren:
– Va fan är det där?
Oskar:
– Den sårade kräks.

– Hur fick du den där medaljen?
– Jo, jag räddade faktiskt livet på hela regementet.
– Fantastiskt, hur klarade ni det?
– Jag sköt kocken.

Det var beväringsmönstring och bland de mönstrande fanns en rese på 2,20 meter. Regementsläkaren tittade länge tigande på mannen och sa slutligen:
– Är ni verkligen så lång, karl, eller simulerar ni?

Gustav ville göra karriär i armén, så han begav sig till ett militärt rekryteringskontor och sa:
– Jag vill ta värvning.
– Ni är för gammal för att bli soldat.
– Soldat ja. Men ni behöver väl generaler?

Vid ett hästregemente instruerade en ny ryttmästare de nyinryckta:
– När ni går till en häst bakifrån ska ni prata med den, annars kan det hända att han sparkar i era tjocka skallar, och det vill jag särskilt påminna er, att vi vill inte ha några halta hästar på regementet!

Regementet anordnade ett lotteri. Vid dragningen sparades högvinsterna till sist. Man ropade ut!
– 59 Oskarsson har vunnit andra pris. Det är en middag på Stadshotellet med överfurir Kask.
– Överfurir Kask! Honom vill jag sparka i ändan!
– Det är första pris!

Kaptenen ryter ilsket till rekryten:
– Ser ni inte vad jag bär för uniform, karl!
– Jo, den du har går väl an, men har du sett den dom har gett mej?

Korpralen till en oförstående värnpliktig:
– Du är en förbannade idiot! Hade jag varit med när du föddes hade jag kommenderat helt om marsch!

Lena hade stämt träff med en kille och frågade pappa majoren om hon fick åka en tur i bilen med honom.
– Är det en kadett?
– Nä, suckade Lena. En gammal risig folkvagn!

Den gamle översten skulle till slut få en telefon installerad hos sig, och blev förfrågad om han ville ha något särskilt nummer.
– Njae… hurså?
– Det finns ju en hel del lediga att välja på. Här, till exempel: tolv, tolv, tolv, går det kanske bra?
– Utmärkt, för böfvelen!
Så småningom blev telefonen installerad i överstans hem, och när det ringde för första gången svarade han stolt:
– Ett – två, ett – två, ett – två!

På ett engelskt militärsjukhus låg under kriget en gång en skottskadad irländare. Läkarna diskuterade hans fall:
– Ja, den där irländaren är snart så frisk att vi kan skicka hem honom igen.
– Hem? Han vill inte hem, han vill tillbaka till fronten.
– Till fronten? Är han inte riktigt klok?
– Jodå, det är bara det att han tror att han känner igen den som sköt honom.

– Vad är arméns uppgift?
– Att skydda fosterlandet!
– Vad är flottans uppgift?
– Att skydda fostervattnet!

Så var det fallskärmshopparen som berättade:
– Jag hade inte haft så mycket träning när jag hoppade för första gången, men som tur var så såg jag en höstack rakt under mig. Oturligt nog så var där en högaffel gömd i höstacken. Men, som tur va, så missade jag högaffeln. Oturligt nog så missade jag höstacken också.

En gång under lumpartiden kom det en general till vårt regemente. Han höll ett kort tal för oss värnpliktiga. Efter att applåderna tystnat, smög en liten menig soldat fram till podiet o snodde åt sej mikrofonen.
– Generalen är en idiot! Generalen är en idiot!
Soldaten hann säga det 23 gånger innan två stora starka överfurirer ur generalens livvakt lyfte bort honom till arresten. Två år senare faställdes domen. Den menige soldaten fick 23 års fängelse. Två år för ärekränkning och 21 år för avslöjande av militär hemlighet.

En furir fick syn på en grupp soldater som marscherade över en bro med en strid älv under.
– Hallå där, skrek han. Ni kan inte gå på bron, den antas vara sprängd av fienden!
– Det gör ingenting, vrålade en av bassarna tillbaka. Vi antas ta oss simmande över.

Furiren inspekterar manskapet, stannar framför en soldat och ryter:
– Karl! vet ni inte att det är förbjudet att bära civila kläder till uniformen?
– Men det gör jag inte.
– Inte det? Vad är det då för skjortkrage som sticker upp under uniformsjackan?
– Det är ingen skjorta, det är kronans långkalsonger.

– Vad är 53:an i det civila?
– Försäljare, sergeant.
– Då ska ni nog trivas här, för vi kommer att ge er massor av order.

Översten till soldaterna:
– Mannar, då generalen inspekterar i morgon ska alla era personliga tillhörigheter vara undanstoppade.
Röst ur ledet:
– Hur så? Knycker gubben?

Ett befäl till en rekryt:
– Generalen vill ha någon som målar hans garage.
– Men det är fel att kommendera soldater för privata ändamål.
– Det behövs också folk som skalar potatis i köket.
– Vilken färg vill han ha på garaget?

Den nye regementskocken var inte särskilt populär, och mannarna klagade ständigt på maten. Ett av befälen vill dock muntra upp kocken en smula.
– Den där nyponsoppan vi fick var verkligen mustig och fin.
– Vet hur karl! skriker kocken förnärmat. Det var rotmos.

Roliga historier om militärer finns här. Som dessa soldater med bössor, men inte insamlingsbössor.

Fransson hade blivit soldat, och en av de första kvällarna står han på post vid grinden. Han hör någon komma, höjer geväret och ropar:
– Halt!, vem där?
– Det är generalen
– Halt!, vem där?
– Generalen sa jag ju, hur många gånger ska jag behöva säga det?
– Bara en gång till. Jag har fått order att ropa ”Halt, vem där” tre gånger innan jag skjuter.

Löjtnant Pettersson är dagofficer och överraskar vaktchefen med att ha ett fruntimmer hos sig i vaktlokalen. Vaktchefen flyger upp i enskild ställning och avger en förklaring:
– Löjtnant, kvinnan i fråga är min syster!
– Jag vet, säger löjtnanten, hon var min syster förra året.

Ett ungt befäl exercerade med en grupp värnpliktiga när han plötsligt drabbades av en blackout och inte kom ihåg hur han skulle få mannarna att vända eller stanna. Truppen marscherade längre och längre bort över hela kaserngården och ut genom grindarna. Då öppnades ett fönster i kanslihuset och en garvad major vrålade:
– För guds skull, säg något, säg åtminstone adjö till dem!

En kille som låg i lumpen hade en fru, som just skulle föda barn. Hans permis var slut och han var tvungen att återvända till luckan.
– Jag avskyr att behöva lämna dig så här, sa han, men jag måste. Du kan väl skicka ett telegram och säga hur det går. Men jag vill inte att killarna på luckan ska få reda på det, det blir bara en massa tråkningar och sånt. Skriv inte baby i telegrammet, skriv nånting annat – skriv ”tekanna” till exempel.
Så gav han sig av till sitt regemente. Ett par dagar senare fick han telegram:
”Tekanna, tekanna, tekanna. Två med pip och en utan.”

– Kallade 45:an mig för idiot?
– Ja, överste.
– Var det skämt eller allvar?
– Allvar.
– Det var tur för soldaten, för den sortens skämt tål jag inte.

Inte undra på att furiren var rasande. Han gick på 63:an Blom och stirrade honom rakt i ansikten medan han röt:
– Är det du, din luspudel, som sagt åt min tjej att tre streck på ärmen betyder att man har tre barn!

En av de meniga under manövem kände sig krasslig och gick därför in till fältläkaren. Han kom emellertid ut i väntrummet fortare än kvickt.
– Det var mej en tusan att vara argsint, sa han till kompisen som satt och väntade på att komma in till doktorn.
– Retade du doktorn?
– Nej.
– Men någonting måste du ha sagt som retade honom?
– Nej, jag bara frågade vad han gjorde i det civila.

Regementsläkaren till rekryten:
– Vet ni vad ni fick denna spruta mot?
– Ja, mot min vilja.

– Sergeant, sa soldaten, jag ska be att få sova i det andra tältet i natt.
– Varför det?
– Jo, vi har så trångt och varmt i vårt tält, så man kan inte sova.
– Hur många är ni i ert tält då?
– Vi är 17, men i det andra är dom bara 16…

Reservkaptenen Johansson, i det civila järnhandlare, ska ta emot sitt nyligen inryckta kompani mannar i medelåldern. Kaptenen:
– Giv akt! Goddag, kamrater!
Kompaniet:
– Goddag, Johansson!
Kaptenen:
– Manöver! Vad är det för dumheter? Har ni inte reda på att man i det militära begagnar titeln? Om igen! Giv akt! Goddag, kamrater!
Kompaniet:
– Goddag, järnhandlarn!

Stormanöver i bergslagsskogarna. Kaptenen inspekterar sina trupper. Någon frågar:
– Kapten, kan vi inte börja anfalla? Fienden fryser om fötterna.
– Hur vet ni det, karl?
– Det sa dem när jag var över och lånade snus.

Furiren får se soldat Svensson komma med armen i bandage och frågar:
– Vad har du gjort?
– Jag har brutit armen på två ställen, furir!
– Då tycker jag att Svensson ska undvika de där ställena i framtiden!

Överstelöjtnanten inspekterar de nyinryckta och stannar en stund framför en yngling och skakar hand. Självbelåtet säger han:
– Nu kan du hälsa far din att du skakat hand med en överstelöjtnant. Vad gör din far, förresten?
– Han är general, överstelöjtnant!

– Har soldat rakat sig i dag?
– Ja, kapten!
– Håll rakkniven närmare ansiktet nästa gång!

Två lumparkompisar träffades i buren på regementet. Den ena frågade den andre:
– Varför är du här?
– Jag ville älska istället för att kriga!
– Jaså du är vapenvägrare?
– Nä, majoren kom på mig med hans fru.

Den unge löjtnanten noterar att hans gamla regementschef inte klara av att hälla upp en sup utan att darra på handen.
– Nämen, darrar översten?
– Ja det kanske jag gör. Men du kan ge dig fan på att det inte är av rädsla!

Det var uppställning på kaserngården. Kapten blev irriterad för att 69:an inte kunde stå still. Kapten röt: – Vet hut 69:an! Stå still karl!
– Det är så att en liten ekorre sprang upp för vänsterbenet.
– Men det är väl ingen anledning för att röra sig?
– Nej i och för sig inte men det sprang upp en liten ekorre i högerbenet med.
– Men det är väl fortfarande ingen anledning för att röra sig?
– Nej, men jag hörde den ena ekorren säga:
– Ska vi knäcka dem här eller ska vi ta med dem?

Så var det Ole i Norge som gjorde lumpen. Han var inte på ”sjukstugan” och han sa:
– Jag skulle vilja bli kastrerad.
– Är du verkligen säker på det?
– Japp, jag vill bli kastrerad.
När han kom ut efter kastreringen mötte han en av sina vänner som frågade:
– Hur gick det med vaccineringen?
– Vaccinering? Var det så det hette?

Killarna hade just ryckt in till rekryten och kapten Hansson stod framför dem och sa:
– Soldater! Ni är välkomna hit till regementet. Från och med nu hoppas jag att ni betraktar det här som ert hem och er familj.
Soldat Olsson tyckte det lät fint, så han tog fram en cigarrett och tände den. Kapten röt:
– Vad tar ni er till?
– Det här är ju vårt hem, sa Olsson.
– Rätt, sa kapten Hansson. Ni har lyssnat noga och uppfattat saken alldeles rätt. När nu soldaten har rökt färdigt, så ska han ge sig iväg till köket och hjälpa mamma med disken!

Fänrik Fjunström hade befordrats till löjtnant och fått sina nya gradbeteckningar på uniformen. När han passerar kasernvakten rapporterar denne som vanligt: – Fänrik, inget av vikt har passerat!
Den nyblivne och stolte löjtnanten böjer sig fram för att vakten riktigt ska observera hans nya grad beteckning och säger:
– Nu får han sluta säga ”fänrik”.
Vaktposten lyser upp i ett soligt leende, ställer ifrån sig geväret, räcker fram handen och säger:
– Tack ska du ha, det var verkligen riktigt hyggligt. Jag heter Klas, men kalla mig Klasse!

Löjtnanten kallar till sig furiren och ger honom tidernas utskällning. – Vad är det jag ser här i rapporten? Vad hade ni för er igår egentligen? Här står det att ni, full som ett ägg, släpade med er en cykel på regementschefens rum och förde ett helvetes liv tills vakten kom och slängde ut er. Stämmer det?
– Det vet väl löjtnanten bäst själv, ni satt ju på pakethållaren hela tiden!

– Varför i fridens namn har ni sjukanmält er, 63:an?
– Jo, kapten, jag kände mig så frisk när jag vaknade i morse att jag blev alldeles orolig.

91:an rycker upp dörren till logementet och ropar:
– Är det någon här som vill slåss? Han får inget svar och säger då.
– Bra då kanske man vågar komma in.

Bataljonen var på marsch i Norrland. En löjtnant stannar och ropar:
– Två timmerlass i vägen, repetera bakåt!
Siste man får meddelandet:
– Två timmers rast vid vägen.

Det ska krigas i skogen. Löjtnanten har gått igenom förutsättningarna och ställer frågor:
– Vi antar att vi blir omringade av fienden och är utan ammunition. Vad gör vi?
– Vi slänger gasbomber, skriker repgubben Gustavsson.
– Men om dem också är slut?
– Då slänger vi Strömwalls strumpor!

De nya rekryterna drillas utanför kasernen. Kaptenen tar själv hand hand om övningen.
– 34-an, tänk er att trädet därborta är jag! Gå bort och hälsa godmorgon!
34-an får fram till trädet,, gör honnör och gallskriker:
– Godmorgon, kapten! Vad ni ser risig ut i dag!

– Vad gör soldaten innan han gör rent sitt gevär?
– Tittar på numret!
– Varför då?
– För att vara säker på att jag inte gör rent någon annans gevär.

– Karlsson är väl glad att vara i kronans kläder?
– Ja, kapten!
– Och vad är Karlsson i det civila?
– Gladare, kapten!

– Nå, 69:an Karlsson vad gör ni om ni möter en kapten?
– Gör honnör, löjtnant!
– Om det kommer en löjtnant?
– Gör honnör, löjtnant!
– Men om det kommer en skock med skränande fyllehundar?
– Gör honnör, löjtnant!
– Vafalls!!? Varför det, Karlsson!!?
– Jo, man kan ju aldrig veta om det finns en löjtnant eller en kapten ibland dem…

Förbandet med repgubbar hade dragits samman kring en liten gård och det stundade stor manöver. På aftonen gick bataljonschefen, en major, till gården för att tala med markägaren.
– Inga problem, sa Jönsson, som markägaren hette, det är klart att ni får hålla till här.
Och så tillade han:
– Ska det vara en liten grogg?
– Ja tack, sa majoren.
Han fick en grogg och Jönsson sa:
– När ni har haft manövern, så kan ni väl komma hit allihop och få en grogg.
– Njaaa, skrattade majoren, det går nog inte. Vi är 380 man!
– Jaså, sa Jönsson. Ja, då blir det förstås problem med sodavattnet…!

Den unge reservlöjtnanten var på ridtur tillsammans med regementschefens överste Silfverhandskes dotter. Plötsligt la löjtnantens häst av en riktig kanonbrakskit. Löjtnanten harklade sig och sa:
– Jag ber verkligen så mycket om ursäkt, fröken.
– Å för all del, fnissade fröken Silfverhandske, jag trodde det var hästen.

På skyttekompaniet stod alla nyinryckta mannar uppställda. Kaptenen berättade om ordningsreglerna och sa:
– Om någon tappar något så ska det anmälas till mig!
Då hördes en röst:
– Kapten, jag har tappat förståndet.
– Jaha, sa kapten… men nu menar jag sådant som ni hade med er när ni ryckte in.

Mor Anna hade varit inne i stan och när hon kom hem berättade hon för sin gubbe:
– När jag var i stan passade jag på att passera regementet och exercisfältet. Och vet du vad Albin, vi kan vara stolt över vår grabb Erik. Han var faktiskt den ende som marscherade med rätt fot först.

De nyinryckta fick efter att för första gången ha gjort rent sina vapen svara på en del enkla frågor. Då 69:an Karlsson inte kunde svara på sin fråga försökte sergeanten lirka fram ett svar ur honom:
– Gör så här Karlsson. när jag frågar hur många delar vapnet består av svara då som om, Karlsson fått frågan av en kamrat. Nå vilka delar består vapnet av Karlsson?
– Det ska du skita i, svara Karlsson.

Löjtnant Svan stod inför truppen och gormade:
– Soldater! Se fienden stadigt i vitögat… Persson varför glor ni på mig så där?!

Två pensionerade officerare samtalar:
– Jag var på regementets dag i söndags och där träffade jag min gamle vän major Andersson.
– Han var väl i full uniform?
– Nej, han var snarare full i uniform.

Inskrivning av årets rekryter. En av dem som tillfrågades vilket vapenslag han önskade tillhöra, sa:
– Generalstaben.
– Är du tokig, karl!
– Nej, måste man vara det?

En ung man tog värvning hos fallskärmsjägarna. Han genomgick standardträningen och fick praktisera hopp från allt högre höjder, och slutligen skulle han få hoppa från ett flygplan. Dagen efter ringde han till sin far för att berätta nyheten.
– Så, då hoppade Du då? frågade fadern.
– Låt mig berätta vad som hände. Vi åkte upp i planet och sergeanten öppnade dörren och frågade efter frivilliga. Cirka 12 man anmälde sig och hoppade på direkten.
– Var det nu Du hoppade? frågade pappan.
– Ööööh, inte än. Sen tog sergeanten tag i en efter en och kastade ut dem från planet.
– Hoppade Du då? frågade pappan.
– Jag kommer till det. Alla andra hade hoppat och jag var siste man kvar på planet. Jag sa till sergeanten att jag var för rädd för att hoppa. Han sa åt mig att hoppa annars skulle han sparka ut mig.
– Så då hoppade Du då?
– Inte då. Han försökte knuffa ut mig från planet, men jag tog tag i dörren och vägrade släppa taget. Slutligen kallade han på hopptränaren. Han är en väldigt stor kille, omkring 2 meter lång och väger säkert 140 kilo.
Han frågade mig:
– Hörru, tänker Du hoppa eller inte?
– Jag sa, nej sir….jag är för rädd.
Så hopptränaren drog ner gylfen och tog ut sin penis. Jag svär på att den säkert var 25 cm lång och hade en omkrets som ett baseballträ.
Han sa:
– Gosse, antingen hoppar Du ut genom dörren eller så stoppar jag upp den här lilla saken i Ditt arsle.
– Så, hoppade Du då? frågade pappan.
– Bara lite i början.

Kalle är inkallad och står på post. En bryggarbil dyker upp och Kalle skriker:
– Halt!
Bilen stannar men Kalle vet inte vad han ska ta sig till. Då ingriper vaktchefen, som skriker till Kalle:
– Men handla då, soldat!!
– Jaha, säger Kalle, får jag be om fyra biror!

Furiren till den värnpliktige:
– Om fem minuter ska kängorna vara borstade och sängen bäddad!
– Tack snälla furir för att du fixar med sånt åt mig!

– Kapten, vi har siktat en fientlig fartyg!
– Bra, hämta en flaska brännvin, och min röda skjorta, säger kaptenen.
Efter några dagar att de har vunnit slaget, kommer matrosen igen:
– Kapten, vi har siktat två fientliga fartyg!
– Bra, hämta två flaskor brännvin, och min röda skjorta, säger kaptenen.
Matrosen hämtar det, och frågar kaptenen:
– Varför behöver kaptenen spriten och den röda skjortan?
– Spriten gör mig modig, blir jag skadad, då ser ni inte det för min skjorta är röd.
Efter några dagar att de har vunnit slaget, kommer matrosen igen:
– Kapten, vi har siktat fyra fientliga fartyg!
– Bra, hämta fyra flaskor brännvin, och mina bruna byxor…

Regementsläkaren till sjukvårdaren:
– Hur står det till med patienterna i dag?
– Tack utmärkt, doktorn. Det är bara en simulant som har dött i natt.

Löjtnanten, efter att ha förklarat olikheten mellan de särskilda militärgraderna:
– Nå, 42:an, vad är det för skillnad på en överste och en överstelöjtnant?
– Den ene är en smula viktigare än den andre.

En överste besöker en brandstation och frågar ironiskt brandchefen:
– Vad gör ni när det inte brinner?
Brandchefen förstår gliringen och svarar snabbt:
– Och vad har ni själv gjort sedan Karl XIV dog?

Det var på en av våra jagare. Maten var under all kritik. En dag kom en värnpliktig upp till tjänstgörande officer på bryggan och sa:
– Jag skulle vilja fråga om en sak.
– Var så god.
– Blir man straffad om man räddar livet på hela besättningen?
– Vilken dum fråga, det är klart att man inte blir.
– Bra, då skjuter jag kocken.

Sergeanten till de nyinryckta:
– Ni ska inte bara betrakta mig som er chef, pojkar. Jag vill vara som en far för er och har ni några problem så kan ni komma till mig som till er egen far.
En röst från bakre ledet:
– Pappa! Får jag låna jeepen och köra in till stan ikväll?

Inryckning vid I12 i Eksjö på 20-talet. Som vanligt på den tiden var större delen av rekryterria berusade redan på tåget och gapade och skrek så det var sorgligt åt det. En furir gick från kupé till kupé, stannade till ibland och gjorde anteckningar i en liten bok.
– Vad är det du skriver? skränade en av rekryterna.
– Jo, kaptenen sa till mig att anteckna dom som har dem bästa röstresurserna. Dessa tar vi ut till befälsutbildning.
Då blev det tyst på tåget till Eksjö.

Vid I21-regementet i Sollefteå fanns en furir som gick under smeknamnet ”Ruter knekt”. En dag halkade han omkull på den ishala kaserngården och hade svårt att ta sig upp. Ett par beväringrar gick förbi utan att ta notis om honom, varför furiren ryter åt dem:
– Ni kan väl hjälpa mig upp!
Svaret kom på bred ångermanländska:
– Lagt kort ligger!

– Jag hörde att ni hissade er kapten tre gånger när ni muckade. Var det inte honom ni tyckte så illa om?
– Jo, det var därför som vi tappade honom varje gång!

Värnpliktige 1611 Persson begär permission, anledning begravning. Blir beviljad. Följande vecka samma historia. Tredje veckan anar kaptenen argan list.
– Hemskt vad de dör hemma hos Persson. Är det inte slut snart?
– Nej, kapten, hoppas inte det. Jag är begravningsentreprenör.

Vi kör tre roliga historier om militärer till:
Miltärskjutövning. Specialträning av 115 Andersson under överinseende av furiren. Distans 500 meter, och idel tavelbommar. Förflyttning till 200-metersvallen. Framryckning till 100 meter. Åter igen bara bommar. Då ilsknar furiren till och skriker:
– Stå upp! Bajonett på – storma måltavlan!

– 65:an Persson, sa kaptenen, om jag kommenderar alla frivilIiga att ta ett Steg framåt, vad gör Persson då?
– Jo, då tar jag ett steg åt sidan.
– Ett steg åt sidan – varför det?
– För att släppa fram alla frivilliga.

En patrull ryckte fram över en bro, när en av stridsdomarna ropade:
– Den där bron kan ni inte gå över. Den är sprängd!
Patrullchefen vände sig om och ropade tillbaka:
– Vi går inte, vi torrsimmar.

Till sist ännu en liten rolig historia om en militär:
– Vad skulle 16 Jansson göra om han blev skjuten i knäet under eldstrid?
– Jag skulle falla omkull, kapten!

Det var alla roliga historier om militärer. Vi avslutar med ett foto på bristande disciplin.

Skämt om lumpen och militärer är inget att räcka ut tungan åt.
Skämt om lumpen och militärer är inget att räcka ut tungan åt.